Jag och jossan gick och skrämde upp varann på vägen hem från Mimmi.. ja, vi skrämde ju inte upp varann för att vara dumma utan vi pratade bara om spöken och sjuka människor.. uääh.. Jag rös tamefan helatiden, vågade knappt gå in i lägenheten och nu har jag tänt alla lampor och kollat i garderoben så att det inte står någon där med en yxa.... under sängen vågar jag inte kolla, det har jag aldrig vågat. Han alltid vart rädd för "saker" under sängen.. JAG KOMMER INTE KUNNA SOMNA INATT....

Jag tror ju som sagt helt ärligt på att det finns spöken, japp. Det gör det.


Btw. Imorse när jag läste någonstans, någon såndär lista, ni vet? Där var det en fråga som lydde: "Har du någon hemlighet, som bara du vet? Absolut ingen annan vet om den" Jag satt och tänkte, och tänkte, och tänkte.. Nej fan, jag har verkligen ingen hemlighet som bara jag vet. Antingen delar jag den med en, eller flera. (ja, nu menar inte jag sådanna hemligheter som folk säger till mig, utan sådanna ytterst hemliga saker som BARA jag vet, ingen annan) Jag tog upp det idag med Jimmy, tanefan, nej.. jag har verkligen ingen hemlighet. Måste ju vara sjukt, eller litar jag på mina vänner/nära och kära så pass? Hoppas de litar på mig lika mycket isånnafall!
Men om jag ska komma till saken, så berättade jag kanske, min sista hemlighet jag inte har sagt till någon (vad jag minns, det finns säkert någon mer) för jossan idag. Det var att jag sa godnatt till alla spöken när jag var mindre! Töntigt, va? Näeee, tycker inte jag, jag sa godnatt till dem så att de aldrig skulle göra mig eller min familj/vänner illa.. hehe;)

Nu ska jag luska runt lite på FB och se om det händer något skoj, sen sussa! Pussen!