Fan, tänker och saknar varje dag sen jag tog studenten.

Umgänget, lärarna, skolmaten, sovmornarna, icke-sovmornarna, dagarna till 15.35, proven, spåret, håltimmarna, lektionerna, skäll av lärare, lärare som spårar, beröm.. ALLT!

Skoltiden var fan den bästa tiden i mitt liv. Nu är man här, påväg ut i det så kallade "vuxenlivet" och det suger!

Alla snackar om att dom är så skoltrötta och längtar tills dom slutar och vise versa.. Det gjorde jag med, som fan! Men idag ångrar jag att jag sa så. För det är när man väl kommer ut i det nya livet man inser hur bra man hade det då man bara behövde gå till skolan för att få pengar varje månad.

Ute i detta liv är det piss-svårt att få ett jobb!

Jag vill göra en massa som, shoppa, resa, plugga vidare, jobba utomlands.. bla bla. Men först och främst så MÅSTE ju jag ha pengar till alla dessa saker? DAMP.

Mina närmsta vänner går fortfarande i skolan.. och de flesta tar studenten nu i vår, jag är så glad för eran skull och jag vet hur mycket jag peppat er till hur jävla kul och roligt och vilken jävla upplevelse det är. Men istället vill jag säga till er nu, ta vara på eran skoltid.. gör allt ni ska, var där när ni ska, spåra sönder med era andra klasskompisar.. för ni kommer att sakna det.. Som jag och hela 07OPb saknar varann!

Ända från lekis(solrosen)-5B på St:olovsskolan till 6C-7C på Karlbergsskolan till 8E-9E på Centralskolan (Kung Karls skolan) till 07OPb i tre år på Ullvigymnasiet.. livet som man hatade mest när man väl var där, men livet som man saknar mest när det är över.